Under hösten och vintern har det blivit ett besök på ”klubbholmen” Norrskär ungefär varannan helg. Vädret har varierat från regn, tjock dimma till sol med spegelblankt vatten.

 

Idag på söndagen 2008-12-21 var det klarblå himmel med -1 grad i luften och +1 grad i vattnet. Det blåste bara 3-4 m/s på Ridöfjärden, vilket innebar att jag paddlade över till Norrskär. För att hålla säkerheten på en rimlig nivå när vattnet är så kallt har jag torrdräkt, VHF och pontonerna redo på däck.

 

Isskorpa på fördäcket

Peter med den lågt stående solen i ögonen

Alla fritidsbåtar har nu försvunnit och man behöver inte bekymra sig för att man går i farleden rakt ut mot Norrskär. Annorlunda är det i juli då det gäller att snabbt korsa farleden och att hålla sig undan.

Ute på Ridöfjärden är vågorna lite större än väntat – men det kanske bara är vetskapen om det kalla vattnet och orutin som får en att tänka så. 

Vattenståndet är väldigt högt i Mälaren och vår lilla hamn är helt översvämmad. Den jättestora stenen som vi en gång flyttat långt upp på land går det nu att paddla upp bredvid.

Väl i land kommer dunjackan snart på och i lä blir det kaffe med mackor. Egentligen är det ju det som all paddling går ut på – förflytta sig till en plats med vacker utsikt över vattnet och där ta en paus med fika.

Det är en gåta jag funderar på under hela vägen hem och som jag inte finner något svar på. 

Vad gör alla andra kanotister på vintern?

Vid pennan
Peter