Pga av några sena avanmälningar blev det bara Håkan och Peter som redan vid 1-tiden på fredag åkte till Studsvik för sjösättning. Efter en snabb fika i hamnen kunde vi sjösätta redan kring 16:30 vid den lilla stranden i Studsvik – och vi hade strålande väder.
För Håkan var det första paddlingen här så vi inledde med en tur i de smala sunden och under alla hängbroar i Stendörrens naturreservat. När vi slutligen rundat Äspskär paddlade vi i sydvästlig kurs utanför Örnklubbarna men sedan in mellan St. Furskär och Brännskär. Här var en av mina reserv-tältplatser redan upptagen, men vi fortsatte vidare söder om Klovskär och här i viken med de låga flata hällarna såg jag min andra reservplats precis bli upptagen av tre kajaker. Nu började det kännas tveksamt om favoritplatsen skulle vara ledigt, men inom ett par minuter kunde vi konstatera att här var vi först.
Så snart vi satt upp tälten kom ett större gäng paddlandes förbi – och det var säkert 15 kajaker. Undrar om de också letade tältplatser?
Som vanligt första kvällen ute blev det färsk mat och engångsgrill – och det blev en riktigt trevlig kväll med mat och prat. Enda problemet var när undertecknad skulle stoppa tillbaks VHF:en i jackfickan efter att ha lyssnat på SMHIs väderrapport. Jag drog ned blixtlåset och släppte ned VHF:en i fickan, men till min förvåning slog den ned i klipphällen där vi stod. Det visade sig att det inte var blixtlåset till jackfickan jag öppnat utan blixtlåset till ventilationen i ärmen. Den lilla fjädern som höll fast batteriet försvann och jag blev 503 kr fattigare 🙁
Väderprognosen för lördag och söndag lovade starkare vindar och regn. Vi ville gärna söderut till de områden som nu öppnats från fågelskyddet, men vi ville inte gärna bli fast därute om det blåser upp. Det gjorde att vi beslöt ha kvar tälten och göra en heldagspaddling.
Efter en varm natt och långsam morgon kom vi iväg vid 10-tiden. Vi styrde då raka kursen mot sundet mellan Hartsön och Enskär. Här utomskärs blev vågorna lite större, men vi trivdes bägge två med att få kämpa lite mot elementen. I sundet vi Enskär blev det betydligt lugnare.
På östra sidan av Hartsön finns en riktigt trevlig skärgård. Här såg vi en del kajaker och jag pekade ut för Håkan några av de platser vi tidigare tältat på. Naturligtvis såg vi flera havsörnar här ute (eller om det var samma som förföljde oss). Här fick vi också första regnskuren, men den blev inte så långvarig.
Vi passerade den lilla skärgårdsbyn på Hartsön.
Efter att ha rundat Bergö passerade vi i det smala sundet in mellan Ringsön och Långön där vi tog lunch. På land såg vi en hel del spår av vildsvin som bökat upp marken.
Då vi passerat hela det smala sundet och kom ut på Tvären kunde vi konstatera att ett stort oväder närmade sig snabbt. Vi såg mörka moln och blixtar bortom Studsvik och vi hoppades det skulle gå över land, men plötsligt insåg vi att det kom en vägg av regn mot oss. Håkan gick snabbt iland för att plocka upp sin regnjacka – medan jag redan hade fått fram min.
Först regnade det jättemycket – och sedan ökade det ännu mer. Sedan blev det ännu värre och åskan närmade sig. Vi satt i kajakerna alldeles intill land. Plötsligt lyste en blixt upp kanske hundra meter bortom Håkan. Smällen kom samtidigt och det riktigt fräste om det. Otäckt nära.
Vi satt där kanske en halvtimme och sen var ovädret över och vi kunde paddla de resterande kilometrarna till vår tältplats. Den här kvällen såg vi inga kajaker i området – för de flesta hade nog dragit sig undan.
På söndagen ville vi ut och känna lite på de större vågorna. Det var säkert inte mer än kanske 8 m/s, men det guppade rätt friskt. Vi bestämde oss för att besöka Kalklubbarna. På vägen dit kom två orädda havsörnar och slog sig ned på Djurskärshällarna. Vi paddlade sakta dit för att se de stora fåglarna på lite närmare håll. Vi kom ganska nära, men så gav de sig iväg ut mot Hartsön.
Vid Kalklubbarna fick vi lä och samtidigt sken solen – sommaren var kvar! Vi gled genom det smala ”diket” som skär genom Kalklubbarna.
Härefter gick vi nordväst förbi Rövarskär, Alpinan och Karten. När vi plötsligt tittade rakt över våra huvuden cirklade två havsörnar på kanske 50 meters höjd precis över oss. Kändes ett tag nästan som att vi var det tänkta bytet, men så gled de iväg åt annat håll. Totalt hade vi ungefär 10 havsörnsmöten under den här långhelgen.
Jag hade aldrig tidigare gått in i den här bukten och var lite sugen på att runda Sanda holme. Här var det riktigt grunt och något mer djupgående än kanoter kommer inte in bakom ön. Här fanns många fina klipphällar och väldigt skyddat läge för den enda stugan som ligger här.
Nu drog vi oss norrut igen, passerade Stendörren och var snart vid Studsvik för hemfärd efter en finfin helg.
Vid pennan,
Peter