Prognosen inför turen såg inte lovande ut med mycket vind och byar upp mot 16 m/s. Inför turen var vi 5 st, men en efter en bokade av sig, så till starten var vi 2 st. Redan vid lastandet av kajaker vid kanothuset, så kände man oj oj det går vilt till där ute. Vår färdväg är i största helhet i skyddade vatten, så några dramatiska vågor var inte att befara.
Starten går vid båtbryggan på södra Ängsö. Vid vår passage i Grisfjärden (fjärden som är inne i Ängsö), skulle det räcka med att hålla upp sjökortet som segel. Kände lite oro inför den öppna passagen till Agnesudde. Det är en kort passage, men ska inte underskattas då den är både öppen och klippor som reflekterar vågor samt att alla frakfartyg passerar här. Man vill inte gärna tackla frakfartygs vågor och den oroliga sjön samtidigt.
Passagen gick odramatiskt till, vi fortsatte att slicka norra kanten av Aspön. Direkt till vänster efter vägtrumman till Oknön ligger ett fint bad, vi stannar här till och äter lunch. Solen som tittar fram lite då och då värmer gott. Vi har ingen stress så vi är kvar minst 1 timme. Laddar lite inför den sista sträckan där vi kommer få lite öppet vatten.
Vid rundningen av Näsudden möter vi vind och vågor. En sträcka på ca 2,8 km fram till Bispgrund var krävande. I normala fall håller vi ca 7,5 km/h. Men nu pendlade vår fart mellan 3 och 5 km/h. Flera översköljningar, vågorna var inte stora ca 30 cm men brytande så när dom bröt tog vinden och kastade vattnet på oss. Ute på Morraröfjärden blev vi inte alls klara på vågorna, dom kom från olika håll.
Då vi bara blev två på turen valde vi vår egen tältplats på vår favoritö, som nu fått namnet ”plutten”. Den är inte mer än två kajaklängder bred. Upp med tält, slappa lite, tvätta sig lite. För att sedan bege oss sista km till Hornudden.
Turligt nog fick vi eget växthus att sitta i. Riktigt skönt att känna att man är ”ute” men ändå fri från vinden. Hornudden är en ekologisk resturang, med mycket familjär känsla. Främst är det servering utomhus, både öppet och i 5-6 stycken små växthus. Vi snålar inte och gör ”all in, med tre rätters med en väldigt god äppelcider producerad av gårdens son (äppelcidern finns att köpa via systemet). Man märker på maten deras omsorg om råvarorna, tomaterna, gurka, vinddruvor, mm var väldigt smakrika. Det är enbart få gånger på sommarsäsongen de tar emot gäster för middagar.
Om det alltid är så nu vet vi inte, men efter middagen blir vi uppbjudna till inomhusdelen av resturangen då en frågequiz ska hållas. Det visar sig vara en ”kändis” i form av Dag Malmqvist från radiosporten som stod för quizen. Inte min styrka med frågor om sport, då inget handlade om kajak 🙁 Lagets lok Lena var däremot betydligt mer bevandrad på detta, så vi kom i mål på tredje plats och fick ett litet pris. Här uppe avnjöt vi, förutom den trevliga familjära känslan, vår efterrätt och en avec. Tvyärr är vi nu inne i mitten av augusti och solen går ner fortare och fortare, så vi lättar från resturangen ca 21:30. Några hundra meter innan vår ö plutten kommer regn, åh ska bli sååå skönt att krypa in i tält mätta och få sova till regn som smattrar på tältet.
Morgonen efter, hm vinden är riktigt stark i byarna. För kuriosa kan sägas att en våg/mätboj på öppet hav utanför S-holm rapporterar nästan 3 meters våghöjd – tur man inte är där…
Frukost. Inte mycket att säga där. Men när det går krusningar i tekoppen så övervägde vi våra vägar tillbaka. Tanken med turen är att runda och passera Strängnäs. Det är en lång och relativt tråkig kanal. Vi kände oss inte sugna på den, så det blev en returväg i samma fotspår tillbaka. Där vi igår hade en kamp mot vågorna och höll 3-5 km/h höll vi nu över 10-11 km/h utan ansträngning. Men det kan inte vara för evigt. Det är västliga vindar så vid rundningen av Näsudden börjar vår motvindspaddling.
Åter en lunch på badet. Passagen Agnesudde och Ängsö, var rätt stökig. Jag har ett kapell som inte sluter helt tätt och jag har alltid vatten i sittbrunnen. Vid vår ankomst till Ängsö hade jag en mindre insjö, även minst 2 dl vatten hittades i främre packutrymmet.
På det hela taget var vi väldigt glada att kommit ut på kajak med övernattning och god mat!
Vid pennan
Pontus Eriksson
