Ledare: Ben Strengell och Marie Eklöf
Deltagare: Catharina Bornström, Tina Klang, Julia Carlsson
Förutsättningarna verkade inte så lovande veckan innan turen gick av stapeln och ännu kvällen innan svingade Tor sin hammare mot jättarna och blixtarna kom tätt. När lördagen grydde kom sommaren tillbaka och vi som kom till start samlades i den lilla välordnade båthamnen i Olshammar där det mesta finns lättillgängligt.
Vi paddlade iväg söderut i vackert sommarväder och hittade betande (sjö)kor i strandkanten innan vi kom ut från den skyddade norra skärgården.
Årets tur var tänkt att bjuda på mer paddling i mindre skyddad miljö och Vättern bjöd upp till en snäll men bestämd dans. Gammal sjö som tagit sats från Jönköping dryga 10 mil bort bjöd på en dyning med vindvågor uppe på dyningen. Det var inga problem för den här gruppen som glatt guppade söderut mot västra sidan av Lilla Röknen där vi tog oss genom vassen till St Bockholmen för lunch.
Efter den sena lunchen fortsatte vi söderut i dyningarna mot Utnäset, en fin liten samlingsplats där det blev en kort fikapaus.
Den här pärlan är också tillgänglig från land via en vandringsled som startar vid Igelbäcken.
Nu kände alla att dagen varit tillräckligt lång och vi styrde kosan norrut igen mot Lilla Röknen och tog oss in till Tärnskären där vi slog läger.
Som förväntat under semestersäsongen då det är fint väder låg där en drös fritidsbåtar och ett sällskap som tagit sig ut med kanadensare, nog så imponerande bedrift i den sjön. Under kvällen hördes en kommentar om att marken gungade lite vilket är ett kvitto på att det inte var helt platt på sjön den här gången.
Efter en välbehövlig nattvila vaknade vi till ytterligare en fantastisk sommardag med ett spegelblankt vatten utanför tältdörren. Efter morgonbestyren och morgondopp satte vi oss i kajakerna och var ganska nöjda med att komma iväg. Vi tog nu sikte på Stora Röknen som gav en öppen horisont mot Jönköping.
Stora Röknen är tillgänglig endast under vissa tider på året, övriga tider på året vill Karlsborgs regemente använda den för andra ändamål. Det är inte enbart de militära som begränsar tillgängligheten utan vädret och sjön hjälper till men i år var det perfekta förhållanden för att ta sig över till Rökne Huvud där vi tog oss en liten bensträckare innan vi tog oss norrut mot Malipshamn. Här intogs lunchen och ytterligare bad företogs i värmen.
Då vi var klara tog vi oss upp till norra sidan av Stora Röknen och försökte få syn på de Råbockar som dels förlist, dels sänkts där. Det var lite grumligt i vattnet efter den senaste veckans väder så sikten var inte jättebra, eventuellt syntes fören på ett par av vraken. Den sista överfarten kändes lite seg trots att både vind och sjö var med oss. Ifall vi gör en liknande tur igen behöver den biten justeras så att det finns fler möjligheter att sträcka på benen.
Efter att vi kommit tillbaka till utgångspunkten saknades plötsligt en bilnyckel och pulsen steg, den hittades till slut och vi kunde alla andas ut, den dramatiken kan man vara utan. I stort verkade gruppen vara nöjd med upplägget, orden havslikt, fantastiskt vackert, stilleben och klart vatten användes flitigt.
