Paddling i Östersjön i mitten av maj kan ju vara kallt, blåsigt, regnigt – eller helt underbart. När maj månad började med ovanligt kalla dagar och prognosen med en vecka kvar till planerad tur visade måttlig värme, hyfsad vind och rätt mycket regn såg det allt annat än lovande ut. Men så – plötsligt vände vinden, och med den temperaturen, och en tredagarstur i Gryts vackra skärgård blev en fullträff.

Fyra såväl pensionerade som passionerade paddlare lämnade Västerås lördag morgon med sikte på Eköns camping, som ligger helt nära Fyrudden. Med hjälp av en inköpt pollett kunde vi passera bommen och lägga i kajakerna vid Ostkustenkajaks bryggor.

En fördel med att paddla före storhelger och semesterperiod är att väldigt få andra båtar är ute och man får ha havet nästan för sig själv. Peter, Catharina och Marit styr österut.

Planen var att låta väder och vind avgöra färden med Grönsö som det enda obligatoriska målet. Eftersom solen sken och vinden var en stilla fläkt, styrde vi rakt österut mot öppet hav.

Från högsta toppen på Gubbö har man fin överblick över Gryts skärgård. Catharina beundrar vyn och Marit tar en tur runt den murade kupan.

En ö med ett hål i skulle enligt tips vara en bra övernattningsplats, så vi paddlade dit och fann att platsen var god. Det var dock för tidigt att göra kväll så Gubbö kupa en bit norrut fick ett besök. Efter en stunds klättring till toppen av berget bjöds vi en fantastisk utsikt över skärgårdens yttre delar. Det 4 meter höga, murade sjömärke som nu står på bergets topp dateras till 1826 men redan på 1600-talet omnämns att vårdkasar tändes på Gubbö.

När vi steg i land på Smultronholmen såg vi tydligt hur lågt vattenståndet var och att stränderna hade som en vitmålad kant längst ner. Efter konsultation med jourhavande biolog fick vi veta att ”färgen” var kiselalger som hade torkat.

Vi återvände till ön med hålet, vilket visade sig vara en mycket liten sjö. På våra kartor saknade ön namn med enligt lantmäteriets digitala karta heter den Smultronholmen. Några bär såg vi förstås inte men efter en middag i kvällssol och havets brus som vaggsång fick ön godkänt som övernattningssmultronställe.

Ekarna på Grönsö hade ännu inte fått löv och gräset var ännu glest när vi landsteg den andra söndagen i maj. De senaste dagarnas värme hade väckt liv i tusentals blommor. Häftigast kanske adam och eva i tvåfärgad skönhet.

Söndagens huvudfokus var besöket på Grönsö, även känd som ”den vackraste ön” genom en tv-dokumentär. Vi satte av norrut med lätt vind i ryggen och ibland över spegelblanka vatten.
För 6 år sedan gjordes en klubbtur till ön, men den gången i slutet av maj då en del av blomningen redan var över. För flera av oss blev det nu ett kärt återseende. Och denna gång syntes tydligt vad årlig lieslåtter och betande djur kan åstadkomma: vart vi än såg blommade adam och eva ikapp med gullvivor, vitsippor och violer. En och annan mandelblom och annat vi inte kan namnet på såg vi också. Vi avrundade vårt besök på Grönsö med lunch på strandkantens stenar.

Lunch i strandkanten där vattnet oftast täcker stenarna. Men inte denna gång. Catharina, Peter och Marit mumsar.

Sedan paddlade vi i stilla tempo förbi bland andra Kråkmarö, där möjlig framtida lägerplats inspekterades, och styrde sedan mot kommande nattläger, nämligen en av otaliga öar i denna skärgård som fått namnet Ekholmen. På denna ekholme hade vi alla varit minst en gång förut och visste på vilken klippa vi skulle avnjuta middagen. Klädsel: kortärmat – nästan ända till läggdags.

Högsommarvärme i mitten av maj – först när solen började gå ner åkte varmare kläder på. Ingvar, Marit och Peter lagar mer eller mindre ambitiös middagsmat på Ekholmens klippor.

Väderprognosen visste att berätta att sommarförsmaken var över efter denna helg, så på måndag morgon var vi tämligen tidigt ute ur tälten. Blek sol till frukost men i öster såg vi hur regnet kom glidande. Vi packade ihop snabbt men utan att jäkta och satt i kajakerna före halv nio. Efter några minuter kom de första regndropparna. När vi efter halvannan timmes paddling kom tillbaka till Ekön gjorde regnet uppehåll och vi kunde packa ur kajakerna och lasta bilarna utan att allt blev blött.

Kort sagt: paddling i Gryt i mitten av maj kan vara alldeles underbart.

Vi som paddlade var: Ingvar Gustafsson, Peter Sjödin, Catharina Bornström och Marit Blomquist.
Skrev gjorde Marit, bilderna tog Peter, Ingvar och Catharina.

 

Så här paddlade vi:

Fler bilder:

Ingvar glider fram över de beskedliga vågorna.

Milsvid utsikt från Gubbö kupa.

Ingvar och Marit speglar sig i det stilla och mycket klara havsvattnet. 

Catharina njuter av den fina passagen längs Kråkmarö.

Både solen och Peter gör sig redo för att krypa till kojs. Ekholmen, söndag kväll.